Panikångest

Symptom

De första panikattackerna brukar uppstå utan rimlig yttre anledning och kommer ofta under perioder av stress, t ex hög arbetsbelastning, dödsfall inom familjen, sjukdom, olycka, barnfödsel, skilsmässa eller annan separation. Attackerna har också en tendens att "dyka upp" när man börjat varva ner efter en pressad period. För vissa inträffar enbart en, eller några få panikattacker i samband med en stressande livsperiod. För andra följs den första attacken av flera inom några dagar eller veckor och problematiken utvecklas till ett egentligt paniksyndrom. Det i sin tur gör att den drabbade börjar frukta nya attacker och går omkring i ett konstant tillstånd av oro och ängslan. Den onda cirkeln kan beskrivas på följande sätt:

Först upplever individen en skrämmande sensation, t ex hjärtklappning, orolig mage eller yrsel och reagerar på detta med att bli ångestfylld. Oron utlöser i sin tur ytterligare sensationer, som i sin tur ökar på ångesten som leder till olika katastroftankar. Personen tänker "jag har fått en hjärtinfarkt", "jag håller på att bli tokig", eller något liknande. Man får ångest för ångesten, även kallat förväntansångest. Vanligt är även att agorafobi tillstöter som en komplikation. Den drabbade börjar successivt undvika situationer där panikattacker kan framkallas, eller vistas i situationer varifrån det kan vara svårt att fly eller snabbt få hjälp i händelse av en panikattack. Attackerna tenderar även att med tiden bli mindre "spontana" och mer situationsutlösta och inträffa i större utsträckning i agorafobiska situationer.

Inom psykiatrin använder man ett diagnossystem som kallas DSM IV för att skilja olika psykiatriska diagnoser från varandra. Minst fyra av nedanstående symptom ska ha uppträtt tillsammans som en attack och nått maximal intensitet inom tio minuter. Dessutom ska attackerna ha förekommit minst fyra gånger under den senaste månaden, eller endast en gång men i gengäld orsakat minst en månads oro för en ny attack:

• Ansträngd andhämtning eller andnöd
• Yrsel, ostadighetskänslor, svindel eller matthet
• Hjärtklappning eller hastig puls
• Darrningar eller skakningar
• Svettningar
• Kvävningskänslor
• Illamående eller magbesvär
• Overklighetskänslor inför en själv eller omgivningen
• Stickningar/domningar i händer och fötter
• Värmevallningar eller frysningar
• Smärtor eller obehag i bröstet
• Rädsla att dö
• Rädsla att bli ”tokig” eller göra något okontrollerat

Uppkomst

Det finns inga enkla svar på varför en del människor drabbas av paniksyndrom, alltså upprepade panikattacker. En del av svaret finns att hitta i hjärnans signalsystem eftersom man vet att läkemedel som påverkar överföringen av framförallt serotonin och noradrenalin mellan hjärnans nervceller kan ge minskad ångest. En annan förklaring kan vara att ångestdrabbade människor bär med sig en ökad känslighet som ett genetiskt arv från barndomen. Andra teorier gör gällande att svåra upplevelser i våra liv leder till att vi så småningom reagerar med panik och ångest. Kanske är det så att alla dessa teorier är korrekta?

Behandling

När den drabbade uppsökt läkare och fått möjligheten att "prata av sig", vilket kan vara väldigt viktigt för många finns olika behandlingsformer att tillgå. Frånsett en läkemedelsbehandling för att stabilisera tillståndet benämns idag kognitiv beteendeterapi (KBT) som den mest effektiva vägen till förbättring och tillfrisknande. Denna terapimetod syftar till att påverka panikångesten genom att förstå och förändra de tankar och beteenden kring problematikens helhet. Patienten och terapeuten gör en noggrann analys för att finna de tankar och känslor som åtföljer panikattackerna. Under ledning av en KBT- terapeut kan ofta patienten fånga upp katastroftankarna genom öppen diskussion kring vad som talar för och emot. Tala med din läkare vilka möjligheter som finns på din lokala hemort.